tyskland vann och jag missade det..

govlim sakserijhke vitni danbien, goh dellie govloesovvi! bijlh tutajin jih almetjh gäljoejin. Jih manne gie vientim daate onne sijje jih almetjh lin naa sjeavedts.
Manne adtjegh fahkeme, edtjim åarajidh barre akte täjmoem. Bene manne nahkestim jih åariejim göökte.
Mov kuvsevoelph jeehtin dah edtjin voelege jovhkedh jih partajedh dan iehkeden jih manne edtjim aaj. Bene goh väälese böödtim dle lij abpe goeroes.

Eah, vientem manne aaj hinnem voelegh jovhkedh, edtjem hov arredh daesnie njieljie våhkoeh.

Sjadta luste, manne vaajtelem disse damtam gaajhkesidie jih disse edtjibh nagkene rijhkese europase jih darjoedh reportasjem.
Manne sijhtem darjoedh reportasjem bienjiej bijre irlantesne.. jallh irlanten båantan heelsem bijre. Jallh tjurfektimen bijre. dihte mingemes, daam vientem luste!


Naahkeren vidth. buerie dihte

Chicklit och platta landskap

Inte visste jag att Tyskland va så här platt.
Måste ta med mobilen å fota, det är ganska så platt. Alltid ska man lära sig nå nytt!

Resan gick hur smuuud som helst. läste en hel bok, kan vara därför resan kändes så kort. Skrattade högt flera gånger, jag skrattar alltid av böcker. Men har inte upptäckt hur konstigt folk tittar på en när man börjar skratta högt för sig själv, inte fören nu.
Tog med mig bara två chicklit böcker, tänkte att jag inte skulle hinna läsa så mycket.. Så fel kan man ta. Har ni tänkt hur skönt det är att läsa chiclit när en har en massa annat som gnager en i tankarna? man kan läsa å skratta utan att behöva tänka alls.
Till det är chicklit bäst. För man kan inte impa på folk för att man läser huvudlösa böcker, man lär sig inte särskilt mycket. Men man kan skratta och man känner sig nästan alltid igen i karaktärerna.
Kan inte annat än att bekänna min kärlek för chicklit.

Nu om en timme ska jag ned å träffa dom andra, har träffat några. men inte pratat så mycket med andra en han från Kroatia, kanske jag också lär mig namnen snart.

Spännande!

peehkeminie

Manne peehkeme abpe biejjem, jallh gellie biejjeh gyjhth peehkeme.
Manne naa nahkeren daelie, sijhtem åarajidh, bene billem im naahkash nahkestidh..

Bene jierren dellie leam Sakserijhkesne. edtjem råakedh gaajhkh dejtie mejgyjmie edtjem abpe askem arredh. Mejgyjmie edtjem barkedh jih jieledh. Manne billejem, buerielaakan. Manne aavoetem!! sjadta luste soptsestidh guktie desnie lea, jis åtnam aastoem ;)

Båatieje hieljem dellie båatebe Jon'e jih Jonatan dovhka!!

máilbmi lea váralaš

duohta váralaš.

Lohken áito diekkar muitosiiddu ovtta nuorra nidii gii ikte jámi dáppe Gironis, duššo juste beaivvi ovdal go galggai eara nuoraiguin ávvudit ahte gerge joatkaskuvllain.. Ja mus váibmu nu bávččasta. Son lei nu nuorra. su eallin lei jur álgime.
Ja mun čohkkán ja jurddašaddan movt mun galggan birget oanehaš Duiskas. Mun han lean juo birgehallan ná guhkká!
Ii dieđusge lean máilbmi mii dagahii su jápmima, muhto buozalmasvuohta.. muhto go máilmmis gávdnojit buozalmasvuođat mat váldet nu nuorra olbmuid.. áibbas duššiid dihte.
Jurddašaddan su bearraša birra ja su olu fulkkiid birra. ja buot klássaskihppáriid ja eara skuvla oappai ja vieljjaid. Nu issoras.

Uš, go máilbmi sáhtta leat nu vuoiggaheapme.

suehpeden minngemes biejjie

Ij goh daanbien lin luste barkoesne. Edtjim bearjadahken barkoejne giehtelidh.. Bene ij goh mijjen daatore sijhtie daab baedtiem misse filmeme!! Bearjadahken lij naemtie, manne jih akte gånna vöölkimen Johkemaehkese. Manne VJine jih dihte barre vöölki dåariedidh. Goh böötimen dle im gaavnie koartide kamerasse, manne billejim ij dan biejjeste edtji mij sjidtedh.
Bene akte garmenajja jkm'esne utnie munnjien kamera maam maehtiem löönedh. Ij goh manne dagkeres kameraine barkeme, vientem fijhkim guvvie jih gielem.
Daanbien govlim voestes voessensisnie gååvnesie koarte jih dle dihte baante misse manne filmeme ij gåaredi daatorisse.. nimtie ij goh daanbien sjiti destie mij.


Ohoi... bene ij goh dihte daarjoeji maam. Learning by doing! lea mov motto daelie

Goh barkeste böötim dle vuartasjim oddasidie jih dle vöölkim vaarredh! oh, goh damtoes hijven mängan gosse vidt gåatesne, juelkie annetje båktjedin jih lea naa säjloes!!
Jih jeenjeh extra energie aaj åadtjoe destie.

Läjhkan gaajhkh energieste im annje rieristamme mov hiejmetjaelemen.. Jierreden jallh gaskavaahkoen dellie! :)

Naelkie sjadta åarajidh. buerie jijjie

hjärt språket

Jag har ett hjärtans språk, och det är samiska! uavsett.. alltid samiska, alltid.
Nordsamiskan är mitt modersmål, det språk jag tänker på och det språk jag i huvudsak pratar när jag flummar i sömnen.
Medans sydsamiska är mitt andra språk, jag kan det inte till fullo.. ja inte att jag kan något av mina språk till fullo! men sydsamiska är det språk jag värnar om.
Det är därför jag forsöker skriva sydsamiska här så ofta som möjligt. Jag blir arg när folk (les: samisktalande som inte pratar sydsamiska) inte ens ids forsöka forstå vad man säger. Jag blir ledsen när folk (les: Sydsamer) skyller på en ikke existerande språkpolis för att dom inte vill prata det. Jag blir besviken när kommuner inte gör något för att se till att barn får undervisning i språket, mitt hjärta går i kras när man inte kan läsa sydsamiska på universitet på heltid. Jag gråter när jag tänker på den hopplösa situtionen för sydsamiska! man kan inte få ordentlig undervisning på grundskolan för att lärare saknas, man kan inte få läsa sydsamiska med riktig tyngd på gymnasium för att lärare saknas, man kan inte läsa till samiska lärare i sverige men får läsa samiska vid sidan om eller några år senare om man pallar, man kan inte läsa sydsamiska på heltid på universitet för att alla ska få möjligheten å läsa.
Inte för att jag inte vill låta alla läsa som vill men behöver jobb, men vad med oss som vill läsa på riktigt! riktigt satsa och sätta all våran energi på samiskan? Det kanske är kostbart för universiteten men kan det ändå inte vara värt?
Varför är det ingen som tar ansvar för samiskan på högre nivå?

Det är en ondcirkel som går.. Det går inte å få samiska undervisning på grundskolan för att lärare fattas, det går inte att lära samiska på gymnasie av samma grunn, man får knappt börja å läsa på universitet för att man inte läst på gymnasie. när man får börja läsa blir man alldrig färdig.. Mitt hjärta gråter för det.

Varför är det inte som i kära Norge där det finns ansvars universitet? när ska ett av dom svenska universitetn ta ansvar? eller heller, när ska svenska staten ge ansvaret för samiska till Umeå Universitet??


Ska återgå till mitt skrivande för att öva mej. För att jag vill kunna skriva rätt. För att jag vill att sydsamiska ska synas, höras och finnas!

soevene

göökte täjmoe manne daelie tjaahkasjamme soffasne daennie Gironisnie. . jih im buektehtamme aelkedh mov hiejmetjaelieminie, jallh alkeme gyjhth leam bene im rieriestamme. Daanbien ij sijhth mov datore maam darjoedh.. Im daejrie mannasinie, jallh guktie edtjem rihpestidh dam. numtie daelie barre tjaahkasjem daesnie.

Jåktam månnoe Jon'ine vöölkimen vuestes Jiellevaaran, Jon vöölki Sangise juelkietjengkerem tjiektjedh. Manne tjahkasjim gåatesne jih pryövim tjaaledh. Jih manne dan veejkele, lim barer akte täjmoem staaresne!
Kia jih Emil böördigan månnoeh Bårjåsisse grille beapmoem byöpmedidh, lij daan soe luste! barre tjahkasjidh jih soptsestidh voelpijgujmie, jovkedh annjetje vijnem. Manne aaj bietskiedim gåabpash Kian jih Jon'en voeptide, jih Kia bietskiedi mov voeptide. Barre annjetj, mov lea annje mov tije voeptebietskietäjjan gåajkoe.. vuejnem jierreden jis darpesjem dam vielie!

Månnoeh lin desnie jijjen, jih daanbien vöölkimen Ruoktuse. desnie röönjedin gåatie sijjen! Buerie lea barkedh abpe repmiene.. damtoes naa hijven! bene daelie damtoes ravvesne!

nja.. daelie bååstede TVese!

jih tjoeverem pryövedh daejnie mov datorinie siemies sjidtedh, nimtie maahtam rieriestidh hiejmetjaalemen.


Daanbien jieleme datoes naa hijven jih buerie! <3